Hur man använder sociala media som PR-maskin

Det är ofta jag känner att filmbolag inte förstår vad sociala media är för något. Som att de lever i en bubbla utan att öppna sig för att det kan finnas andra sätt att marknadsföra sig än att sätta upp stora affischer på stan och visa trailers på TV. Därför känner jag att jag skulle vilja uppmärksamma hur Lionsgate har marknadsfört filmen Hungerspelen (The Hunger Games).

Filmer idag baserat till stor del på böcker (för om boken var bra måste filmen bli bra också, right?) och så även Hungerspelen. Den handlar om framtida Amerika som är uppdelade i tolv distrikt och en huvudstad. Panem, som världen heter, är en diktatur. Distrikten jobbar åt huvudstaden där de ”fria och rika” människorna lever i total överflöd medan distriktens invånare övervakas och kontrolleras och de har knappt mat för dagen.

Varje år ordnar huvudstaden ett Hungerspel som går ut på att två ungdomar, en flicka och en pojke, lottas från varje distrikt att medverka där de sedan ska slåss till bara en överlevande finns kvar. Detta direktsänds in i minsta detalj och varje deltagare har en spårsändare i armen för att man ska kunna följa dem var de än är inne på arenan. Anledningen: Det är huvudstadens sätt att underhålla sina fria medborgare och krossa motståndet i distrikten. Katniss Everdeen, flickan som frivilligt anmäler sig för att rädda sin yngre syster som blev utlottad, är bokens huvudkaraktär som man får följa in i arenan.

Jag skulle kunna prata mycket mer om handlingen och likheterna med Battle Royal (en film som jag tycker är fantastisk), men eftersom det är fokus på sociala media här får jag återkomma till de sakerna när jag sett filmen.

Istället för att skygga undan från sociala media förstod Lionsgate någonstans att de som kommer och ser på filmen kommer främst vara ungdomar. Eftersom boken (konstigt nog med tanke på ganska väl beskrivna våldsscener) klassas som ungdomslitteratur. Var befinner sig ungdomarna? På internet.

Personligen så läste jag boken och tyckte den var väldigt bra och såg såklart fram emot filmen. Sen kom Lionsgate och fångade mig i sitt nät och lade in nådastöten likt Finnick med sin treudd (Hungerspelsreferens ftw!). Jag såg att man kunde anmäla sig på Facebook och få se vilket distrikt man tillhörde och vad man skulle ha jobbat som om man kom från det distriktet. Lite likt att bli sorterad i Harry Potter bara det att distrikten är ett rent lotteri och man svarar inte på några frågor alls. Jag hamnade i Distrikt 8, de som har hand om Panems textilier. Syr kläder, designar och ser till så att huvudstadens invånare kan klä sig i diverse ”konstiga” outfits.

Eftersom jag gick med i Facebook-gruppen för att få ett sådant märke fick jag information om deras hemsida (som är mycket snyggt utformad och med länkar man kan tycka är spännande), sedan har varje distrikt en egen sida på Facebook där man kan läsa om nyheter. Samtidigt har de ett youtube-konto där de lägger upp små klipp från filmen. Trailers också men främst små korta klipp på mellan 30 sekunder till 1 minut från filmen. Lite då och då. Man vet inte när nästa grej kommer. Snabbt hittar man även till en extra hemsida (det finns en del sådana) som är utformad som en mode-tidning där de har lagt upp olika modetävlingar såsom ”Designa Peetas outfit” eller ”Gör en makeup inspirerad av ditt distrikt”. De lägger även upp saker som skickas in av fans som kommer in och man kan kommentera på hemsidan.

Det är en sak som jag fastnar för direkt. Om bolagen som använder sociala media förstår att det inte är en TV-apparat där de pratar och vi lyssnar utan att man som intresserad vill kunna vara med och skapa och prata med varandra. Lionsgate (eller den fantastiska PR-avdelningen som de måste ha anlitat) förstår sig verkligen på det. Hemsidorna är snygga, man hittar dem lätt, man kan dela information genom twitter, facebook, google+ osv direkt från deras hemsidor. Och allt är gratis att tillgå. Senast för någon dag sedan lanserades ännu en ny hemsida där man kan följa med på en tour i ”The Capitol”.

Genom att jag känner mig som en del av världen, med mitt distriktnummer och alla fina hemsidor som jag kan leta upp och läsa om världen. Jag kan bidra om jag vill, jag kan prata med andra fans och jag kan dela information om filmen enkelt. Fast det var en speciell sak som gjorde att jag ville skriva det här inlägget. Helt plötsligt ser jag i mitt flöde på Facebook att om en viss bild av spelledaren för de 74:e Hungerspelen, delades över 7000 gånger, skulle de lägga upp en till TV-spot som de heter, ett sådant kort klipp från filmen. Det tog någon timme så var det klart. De hade då lyckats få fans att dela bilden så att de kunde lägga upp ett klipp som de antagligen ändå skulle lägga upp och fansen var glada över att få göra det och hade kanske delat bilden i alla fall. Sedan kanske någon delade bilden ytterligare osv. En flodvåg av gratis reklam genom att förstå sociala media. Redan när författarinnan till boken fick skriva manus till filmen, ja redan där gjorde de helt rätt. Det lugnar fans till att känna att de vågar lita på att filmen ska vara trogen boken innan de ens sett den.

Anledningen till att jag blir så fascinerad är just för att jag inte sett detta förut. Inte ens inför Harry Potter, Twilight, nya säsongen av Game of Thrones osv, filmer och serier som också är i samma position att ha fans som främst befinner sig på nätet, har de lyckats plockat upp så många bra PR-manövrar från sociala media som Lionsgate genom Hungerspelen har. De kanske lärde sig när Twilight floppade lite.

Bara det faktum att jag noterat detta och väljer att skriva om det ger extra PR. Givetvis kan man argumentera för att det är manipulativt att använda sina fans på det sättet eller att man som fan då ska känna sig lurad på något vis. Det känner jag inte alls. Är jag ett fan av något som kommer jag att vara glad åt all PR jag kan ge till det jag gillar. För mig är det en form av länkkärlek.

Det finns några små missar de ändå gör. Som att många videoklipp som de lägger upp på youtube inte går att visa någon annanstans än i USA. Då lägger någon upp klippet efter några sekunder på en annan kanal och så kan man ändå se på det. De missar en stor del av sin publik genom att tvinga iväg dem någon annanstans. De har även varit ganska dåliga på att sätta skådisarna i centrum. Många fans tycker om att få information och intervjuer från skådespelarna som ska spela deras favoritkaraktärer. Hur kul hade det inte varit att ha Josh intervjuad som Peeta inför hungerspelen (givetvis utan att avslöja för mycket om själva filmen) eller Jennifer som Katniss? Eller dem som de själva hade också varit kul att se. Detta finns dock mer av på The Capitol Tour-sidan. Men med tanke på hur marginalt det är jämfört med hur man kan kritisera andra filmers marknadsföring är det inget jag tänker haka upp mig på.

Sociala media handlar om att få deltaga, att få känna sig som en del av den värld man nu vill känna sig en del av i en liten stund, och det lyckas Lionsgate otroligt bra med. När jag ska gå och se på filmen ikväll på smygpremiären så känner jag mig som en del av Panem där jag ska gå och hejja på Katniss och Peeta när de ska tävla i de hemska Hungerspelen. Grattis Lionsgate, ni har verkligen lyckats.

”The World Will Be Watching”

 

 

Tags: , , , , ,